Efterkrigstiden

Efterkrigstiden 

(Kol och stålunionen, Marshallhjälpen, FN, NATO, Warzawapakten)

Ve - Day - It’s all over. 

     Adolf Hitler tar livet av sig i si bunker under Rikskansliet måndag 30 april 1945. Den 8 maj skickar admiral Karl Dönitz en delegation till general Eisenhowers högkvarter i Reims för att skriva under Tysklands Kapitulation. Kriget i Europa är över.

    Den 15 augusti 1945 så meddelar Japan att de kapitulerar och den 2 september går kejsare Hirohito ombord på slagskeppet USS Missouri som ligger för ankar i Tokyobukten och skriver under japans villkorslösa kapitulation. 

    Senare träffades ledarna för USA, Sovjetunionen och Storbritannien i den tyska staden Potsdam för att bestämde hur Europa skulle ”se ut efter kriget”. Harry S Trumman, Josef Stalin och Clement Atlee (som van valet över Churchill) bestämde att Tyskland skulle delas upp i Öst och Västtyskland och att Berlin som ligger mitt i Sovjetkontrollerade Östtyskland skulle delas mitt itu. Så Europas delades i öst och väst med demokratier i väst och sovjetkontroller ade diktaturer i öst. 

     Den 25 april 1945 möts 50 länder i San Francisco och antar FN stadgan vari i det står;

”Vi, De förenade nationernas folk, beslutar”:

•   Att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidande.
•   Att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer.
•   Att skapa de villkor, som är nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten. 

Marshallhjälpen; uppkallad efter USA (utrikesminister George C Marshall).

     USA bestämde sig att hjälpa förlorarna och att bygga upp sina länder istället för att ta pengar från dem såsom Storbritannien och Frankrike gjort efter första världskriget. Marshallhjälpen skulle leda till den kraftigaste ekonomiska tillväxten i Europas historia. 

     Tanken med allt det här var att bygga upp de krigsdrabbade ländernas ekonomier vilket i sin tur skulle leda till stabilitet, att folket skulle kunna leva i frihet och på sätt försäkra sig om att det som hände aldrig skulle kunna hända igen. 

Kol och stålunionen 

     Jean Monnet och Frankrikes utrikesminister föreslog att Frankrikes och Tysklands kol och stålindustri skulle underställas en gemensam myndighet. Då skulle dessa för krigsindustrin så viktiga tillgångar inte tillhöra länderna utan kontrolleras gemensamt.   Tanken var att detta skulle försäkra att det inte skulle bli några fler krig länderna emellan. 

     Den 18 april 1951 Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Tyskland och Italien bildade Kol och stålgemenskapen vars mål är fred i Europa. Fler länder blev också medlemmar och 1967 bytte organisationen namn till EG. Idag heter organisationen EU och de flesta Europas länder är medlemmar, däribland de gamla öststaterna som en gång ”styrdes” av Sovjet. Inget ”stort” krig har drabbat Europa sen bildandet. 

NATO (North Atlantic Treaty Organization)

    Den 4 april 1949 bildade USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Belgien, Island, Italien, Luxemburg, Norge och Portugal NATO. Avtalet innebär att ett angrepp på ett utav medlemsländerna är ett angrepp på alla medlemmar. Detta betyder att länderna ska försvara varandra. NATOS huvudfiende vara Warzawapakten. 

      Idag är NATO en jätte viktig organisation och världens överlägset starkaste militärmark med USA som ledare. Sverige samarbetar idag med NATO men är inte fullvärdig medlem. Sverige deltar i den NATO-ledda insatsen i  Afghanistan. 

Sovjets svar på Nato 

   Albanien, Tjeckoslovakien, Polen, Östtyskland, Bulgarien, Ungern, Rumänien och Sovjetunionen bildade Warszawapakten i Polen 1955. Dessa länder lovade att försvara varandra vid fientlig angrepp. Alla medlemmar skulle vara jämnlikar men vem skulle bestämma?! 

   För att länderna är inte järnlikar utan Sovjet ”styr” över de andra och använder organisationen för sina egna ändamål. B la slår Röda armén brutalt med folkets uppror i Tjeckoslovakien med stridsvagnar, den sk Pragvåren. När Sovjetunion gick under 1991, betydde det också slutet för Warszawapakten. Den upplöses officiellt 25 februari 1991 i Prag. De flesta av medlemmarna är nu medlemmar av NATO och EU.